JOBBIG INSIKT.

Den slog mig för en stund sen - en insikt som jag inte riktigt vet om jag ska älska eller hata. Första reaktionen var rent hat och hade jag varit en igelkott så hade jag kurat ihop mig och vänt taggarna åt allt och alla. Andra reaktionen, som kom först någon timma senare, fick näst intill mitt hjärta att smälta av lycka och lättnad. Nu är det däremot en salig blandning, och växelvis är jag antingen det ena eller det andra.

- JAG KOMMER ATT BLI FRISK EN DAG.

Ja, "värre" än så var det inte, hur dramatiserande jag än målade upp den här lilla insikten. Men för mig är den stor. För mig är den viktig. Livsavgörande, kalla det vad du vill.

På något sätt har jag alltså förstått idag, att en dag framöver kommer jag inte att få ångest av att äta. Jag kommer att kunna äta på en restaurang och välja från menyn det jag tycker verkar godast, inte mest kalorisnålt. Jag kommer att sluta ljuga om att jag precis ätit. Jag kommer att tacka för maten, och verkligen mena det. Jag kommer aldrig mer älska den rivande känslan av hunger.

Jag hoppas i alla fall det. Eller? Ja. Nej. Jo. Jag tror det.