intyg blev sattyg

Har spenderat en helg hos min moster och hennes nyblivne man (därav ingen uppdatering av bloggen..) Behövde komma bort ett tag, från både jobb och övriga stressfaktorer från omgivningen. Måste säga att det gick mycket bra, även om det just nu känns skit nära jag tänker på all mat jag fått i mig. Frukost, lunch, middag och till och med kvällsmat. Mina 2300 kcal/dag har jag säkerligen intagit - allt frid och fröjd -Men varför måste jag känna mig så värdelös?

Kom hem och öppnade ett brev från sjukhuset, ett intyg från överläkaren på anorexi/bulimi-avdelningen (eller -anstalten, kalla det vad ni vill). "Härmed intygas att **** ******* går på ätstörningskliniken p g a diagnosen anorexia nervosa. Detta innebär problem med matintaget, viktnedgång med efterföljande trötthet samt att **** i perioder mår psykiskt dåligt".

Jag fick ett slag i magen. Jag vet att jag har fel, att jag inte får känna så, men plötsligt ville jag bara ut på löparspåret och spy, spy, spy. Jag såg mig i spegeln och skämdes. Hatade vad jag såg så starkt att tårkanalerna svämmade över med varma, salta tårar. Fläskfia, hörde jag inom mig. Ditt jävla fetto, hur kan du med att bete dig såhär? Hur kan du med att se ut såhär? FLÄSKFIA.

Jag kan inte hjälpa det, men jag ångrar allt jag ätit under de här dagarna.