CHEATED BY NATURE.

..Slår upp ögonen och hör fåglarnas kvitter. Rullgardinen är neddragen men genom springorna mellan fönstret och tyget sipprar ljus fram. Jag sätter mig snabbt upp i sängen och hoppas, hoppas, hoppas att det där ljuset är sol och att himlen utanför är blå. Jag vill se gräs. - Men, tyvärr..inte idag heller. Utanför är det lika grått som gammal asfalt (även om vår asfalt utanför visserligen är vit av all kall, äcklig snö..) Vad fåglarna kvittrar efter vet jag inte, men inte är det våren i alla fall.



Usch, jag låter ju riktigt vresig såhär på förmiddagen. Orsak skulle kunna vara att mamma nu ska ge sig ut på en långpromenad, men jag får inte följa med. Egentligen hade jag ju inte velat det heller, men jag hade gärna gått en själv. Just nu känns det som om jag bara sitter här hemma och sväller på mitt rum.



Ångestmonstret hugger tag i mig och uppmuntrar mig litet. "Nu kan du ju spy upp maten...För du trodde väl inte på allvar att du var värd den?"



Och precis, precis så som det blir när jag alltid fått för mig något, så kan jag inte släppa tanken. Dagen vände just. Nästa uppdrag blir att sysselsätta mig själv för att slippa spy...