ALDRIG MER.

Aldrig mer ska han, eller någon annan heller för den delen, få röra vid mig utan att jag vill det. Aldrig mer ska jag behöva höra hans röst eller låta hans svarta ögon syna mig uppifrån och ned. Aldrig mer ska han få förstöra mig. Efter fredag ska jag försöka gå vidare. En gång för alla.

Jag har inte sett honom på väldigt länge nu. Så pass länge att jag inte längre minns vilka sorts kläder han brukar bära, eller hur det ser ut i hans hem. Men jag kommer ihåg ögonen. Och jag kommer ihåg händerna. Stora, bruna händer med en guldring. Tjocka, långa, äckliga fingrar. Som har varit under mina byxor. Svarta ögon. Som så många gånger har fått mig att känna obehag.

När jag ser honom på fredag tänker jag ge igen för allt han gjort mot mig. Jag tänker titta på honom med andra ögon. Se ned på det äcklet och få ur mig det som ligger och gror på insidan. Orden kanske stockar sig, och tårarna kanske rinner, men i vilket fall som helst så tänker visa honom vad han ställt till med.