SAKER OCH TING BLIR SÄLLAN SOM MAN TÄNKT SIG.

..Eller önskar sig, rättare sagt. Jag vet inte varför jag ens förväntat mig, åtminstone hoppats på, en annan reaktion från min farfars sida. Jag behövde höra vrede, förtvivlan eller kanske till och med ånger. Men de reaktioner jag framkallade hos honom var snarare sarkasm och överlägsenhet. Han fnös åt mig. Bortförklarade sig, skuldbelade mig - som så många gånger förut.

Men, egentligen visste jag att jag aldrig skulle få någon ursäkt, eller ens minsta lilla antydan av ånger från honom. Han är ett svin. Ett manipulativt svin och en gubbsjuk idiot. Det har han alltid varit. Jag minns inte riktigt allt jag fick ur mig, men jag vet att det var så pass mycket att jag kunde märka hur obekväm han var med situationen, trots hans försök att verka oberörd, förvånad och överlägsen. Så trots att jag inte fick en ursäkt, eller ett erkännande, så är ändå det viktigaste för mig är att jag fått sagt mitt. En gång för alla.

Vi tjejer måste stå upp för oss själva. För vi är bra och vi bestämmer över våra egna kroppar och hur vi väljer att använda dem. Det finns tyvärr alldeles för många rötägg därute som försöker hävda motsatsen.