onsdag 3 februari 2010

G FOR GIVING UP.

Ja... nu har jag spenderat en natt utanför sjukhusets väggar, och jag har haft det väldigt trevligt vill jag lova!

Men, sen ringer de till mig. Två av de skötare jag verkligen tycker om, och ber mig komma tillbaka. Tillbaka till vadå? Mat, utegångsförbud och ständig tristess. Jag vill inte. Men min svaga punkt, min väldigt svaga punkt till och med, är när människor vädjar till mig. Jag är inte sån av naturen, att jag inte berörs av det. Jag mår fysiskt och psykiskt dåligt av att bryta mot regler. Det låter kanske dumt, jag vet, men när folk är arga på mig för något som jag vet att jag är ansvarig för, då mår jag inte bra.

Sen ringer mitt lilla hjärta där uppe på avdelningen, den andra ätstörningspatienten, och lovar mig att den här dagen kommer bli den bästa någonsin på psyket. Hon sitter ju där hon också, och får inte gå ut hon heller. Och vore det inte för henne och det faktum att jag åtminstone kan ha tråkigt med någon annan, då hade jag inte kommit fram till det val jag nu har gjort.

JAG GÅR TILLBAKA.

3 kommentarer:

Mela sa...

Good for you. Det är rätt beslut. I det långa loppet iallafall. Men åh, vad jag önskar att du fick ätstörningsvård istället för att sitta på psyk, herregud, vem fan har blivit frisk av det? Ingen jag vet iallafall.

Anonym sa...

Hej! Tittade in här mest för att jag bloggade runt lite. Jag såg din lilla video å blev alldeles rörd. Jag är väl typ 10 år äldre än dej och har under min ungdom haft dalar och toppar på andra sätt. Nu när jag blivit äldre inser man vad som betyder något i livet å att våga tro på sej själv. Vara nöjd och stolt med den man är och leva livet fullt ut. Du är så fin så fin och jag önskade att man kunde dunka in lite "vett" (förstå mej rätt=) i er tjejer som mår så fruktansvärt dåligt. Att acceptera att man är den man är och VÅGA vara nöjd med det. Lova och kämpa, livet är för kort för att delas med en självdestruktiv sjukdom. Skickar en stor kram och hoppas du låter dej bli frisk, våga leva, våga rasa ner i en dal för att sedan vara på toppen. Våga granska dej själv och tänka att jag är fin som jag är för det är du!

Anonym sa...

tänker på dig.... kram