DET MÅSTE VARA ETT SKÄMT.

Nu har jag gått ned igen. 1.7 kilo - på en vecka.

Det är rätt sjukt det där, hur man kan kämpa som en dåre för att bli av med de sista kilona hemma, och så kommer man hit och fullkomligt rasar. Nu vet jag ju förstås att jag inte ska kämpa åt det hållet, men den ena sidan av mig ser det ju som sagt så.

Nu blir kollen hårdare och utgången indragen. Yippie. Plötsligt drabbas jag av den där paniken igen
- måste jag verkligen äta och bli frisk innan jag kommer ut härifrån?!