ANOREXI, ZERO POINTS.

..(uttalas på franska för att sådär klämkäckt knyta an till kvällens melodifestival)

Heja Norge! Om nån låt skulle vinna så var det faktiskt den. Har gillat den starkt sen första gången jag hörde den. Besviken dock, över att La Voix inte fick fler poäng. Jag kan väl inte vara den enda som verkligen trott att hon hade en chans? För mig är det i alla fall den bästa låten Sverige någonsin har skickat till melodifestivalen (eller OK, så länge mitt minne kan sträcka sig i alla fall). Förmodligen är jag på god väg att bli 80 år i huvudet också, och inte bara i kroppen. Ha, ha - vilket smaklöst skämt..

I dag har jag ätit en del. Ingen måltid visserligen, men sådär smått då och då. Det känns åt helvete, i och för sig, eftersom det känns som om jag småätit. Ett halft äpple där, en morot där, en potatis (!) där och andra halvan av äpplet där. Jag tror (och det känns konstigt att säga TROR i stället för att vara helt säker..) att jag fått i mig mellan 4-500 kcal i dag. Räknat med överskottsräkning då. Och det är inte bäst, det är inte ens bra, men det är något. Just nu är väl allt som inte räknas som katastrofalt kasst ganska hyffsat ändå måste jag säga.

Zero är trött som en sten just nu. Och känner sig bra fet. Det är inte roligt det där. Men i dag kallade min mammas vän mig för bengeten. Pappa kallar mig för knotan. Mamma säger att jag är det vackraste streck hon någonsin sett. Och vilken tragikomik det är, att sådana kommentarer faktiskt får mig att må bättre än när någon säger att jag ser pigg eller frisk ut...