NYTT JÄVLAR ANAMMA.

Hej och välkommen tillbaka, säger jag till mig själv! Och tack för alla fina kommentarer jag möttes av när jag loggade in för första gången på några månader nu! Ni känner ju mig vid det här laget, och vet att det värmer otroligt mycket. Jag har saknat er!

Men, nu är jag tillbaka som sagt. Det var en mycket klok kvinna som väckte tanken att börja blogga igen. Och om du läser det här nu så skickar jag en enorm cyberkram, för med din hjälp har jag nu lyckats vända den här dagen!

Hur som helst.. jag har skrivit ut mig igen. LPTt övergick till ett HSL efter någon månad av mycket starkt jobb från min sida (FAKTISKT!). Och även om jag dagar som dessa inser att det var ett alldeles för snabbt beslut att ta, så måste jag ju tids nog klara det här själv, och varför inte nu? Det vore ju underbart att kunna leva ett liv som en människa och klara sig själv. Utan självhat och ångest. Något som för så många är en självklarhet. Så nu har jag samlat krafter, efter att tidigare idag ha varit ett ras. Nu jävlar, ska jag klara av det här, utan att vare sig hamna på sjukhus igen eller göra mig själv illa på annat sätt.

Ikväll blir det mys med älskling, och nu ska jag ta en dusch. Men jag säger, för första gången på länge, på återseende kära vänner! Jag är tillbaka!