UNBREAKABLE.

Eller? Nä, kanske inte. Men fint som snus vore det!

Öronen susar. Tjoff, tjoff, tjoff, säger det, och hugger till i bröstet och ut i hela kroppen. 2-3 ggr var tredje minut ungefär. För någon sekund försvinner syn och hörsel. Jag undrar om det beror på att jag slutat med mina mediciner eller om det kan ha med vätske- eller näringsbristen att göra? Någon som känner igen symptomen? Försöker i alla fall just nu råda bot på det genom att dricka en dl citronvatten.

Imorgon skall jag tydligen på sjukhusbesök igen. Jag ska träffa en sjuksköterska och en sjukgymnast. Om jag kommer upp och ut ur lägenheten, that is. Det är ju nån kilometer att gå, varav de sista 100 metrarna består i uppförsbacke (i vilken jag i sådana här tillstånd brukar få stanna och vila x antal gånger...) Snacka om weakness på mig alltså.

Nä, nu är citronen uppdrucken och jag känner mig genast fylld av krafter. Jag skulle nog kunna springa ett marathon i snöyran. Eller åtminstone träna lite pilates och storstäda lägenheten? Eller ringa upp en gammal bekant och ta en fika och äta en stor kanelbulle med socker på kanske? Eller varför inte beställa hem pizza och bara ligga och slappa istället?

Jag är ju så urbota dum att jag inte kan låta bli att le åt mig själv. Nej, ovanstående var nog mest önsketänkande faktiskt. Jag ska vara glad om jag orkar mig fram till dvdn och får satt på en film.

Ha en fin kväll allihop.