söndag 4 oktober 2009

DAGARNA GÅR.

...Och här sitter jag. Så långt borta från där jag vill vara. Det är samma ramsa om och om igen. Frukost, sond, sond, sond, sond. Sen sitter man där på kvällen, i rökrummet, och konstaterar att ännu en dag i Zeros liv har passerat.

Imorgon är det vägning. Jag kommer antagligen att ha gått upp en del nu, eftersom jag börjat med sond igen. Det skrämmer mig, men jag tänker försöka koppla bort de tankarna, och istället fokusera på allt underbart som väntar mig när jag kommer ut härifrån en dag.

Jag längtar verkligen hem.

3 kommentarer:

Elin L. sa...

Hej du!
Läste din blogg för ett tag sen, då du bara blev sämre och sämre! Jag tänkte, eller visste att du tillslut skulle hamna på sjukhus. Vet att det är hemskt att vara inlagd(har oxå varit det) men det är detta som är vägen tillbaka till ett friskt liv!!!
Jag vet oxå hur gräsligt jobbigt det är att öka i vikt, men det är värst i början nu eftersom din hjärna inte fungerar som den ska!(anorexi tankarna är starkare än dina egna tankar) Sen kommer du bara må bättre med varje kilo du går upp!
Du kommer få energin tillbaka!
Deppigheten försvinner
Du kommer att få lust på saker igen, och framförallt kommer du att kunna LEVA på riktigt igen!
Kämpa på, det går om du ger dig fan på att det SKA gå!!!
Varma kramar

Anonym sa...

Hjärtat!

Visst suger det att ha sond men det är ändå skönt på något vis för då vet du att du får i dig allt du behöver och du slipper att brottas så mycket med ångesten vid varje måltid. Tänk på allt du kan göra sen när du r frisk, jag kan lova dig att det blir bättre bara du hänger i och står ut!
Kramar Mia

Zero sa...

Svar till Elin L:

Tack, Elin! Tack för din peppande kommentar. Jag blev verkligen både rörd och motiverad när jag läste dina ord!

Kram Zero