Jaaahapp. Så var det återigen dags för det mina kära lärare kallar för slutspurten. Själva ordet består enligt mig av två delar, en positiv (i ordet slut) och en negativ (i ordet spurt). Jag tror rentav det är ett ord lärarna hittat på för att få oss kämpande elever att ta i ännu hårdare i vårt anletes svett och jobba häcken av oss samtidigt som vi längtar till det där ljuset i änden av tunneln, slutet på ännu en termin. Listigt värre.
Just nu borde jag slita som ett djur med ögonen fastklistrade i min tyskabok, eftersom kursen är slut i veckan och det nalkas kursprov imorgon bitti. Men det är ju så himla tråkigt. Dessutom fattar jag ingenting, utan läser allt flera gånger om innan något fastnar, så jag ser det som att man hellre går dit utan några förväntningar alls utan bara gör det bästa utifrån situationen. Jag försöker se det så iallafall, men med mina höga krav på mig själv och mina studier räcker det inte riktigt till för att jag ska kunna slappna av, tyvärr. Ibland önskar jag att min högsta dröm vore att jobba på donken. Då hade jag åtminstone inte behövt känna så.
Tack för tänkvärda och fina kommentarer! Alltid kul att få någon annans åsikt på saker och ting. Det känns uppmuntrande att fortsätta skriva på det sättet, och jag välkomnar både ris och ros med öppna armar!
Näe..nu får det bli ett djupdyk ned i tyska språkets magiska värld. Jag håller för näsan och hoppar..
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar